Alltså har ni tänkt på hur onöjda människor är ibland? Man värdesätter aldrig något i livet förrens man förlorat något väldigt kärt,ex en familjemedlem. Man shoppar och shoppar sak på sak bara för att shoppa lixom,jag är själv sån jag har en randig tröja köper ännu en bara för att ha en extra av den där jävla randiga tröjan,jag har massor skor vita,svarta,bruna,röda,blåa,gråa men köper ännu ett par vita bara för att ha de där extra paret. Man har en ganska så ny camera men endå köper man en till ny kamera bara för att ha en till.

Man äter som en häst och endå så går man ut med sina kompisar och tar en fika fast man är proppmätt,eller stoppar i sig ännu en cheeseburgare. Varför berättar jag allt det här ?Jo för att här om dagen (påskdagen), åt jag som tusan vem man än går till blir man ju bjuden på mat självklart,har man gäster så tar man lite för att de inte ska känna sig obekväma för att ta. På kvällen bestämde vi oss (jag och fyra tjejer till) att dra och ta en fika istället drar vi till MC,jag köper två cheese fast jag inte är hungrig lite längre bort sitter det en kille som är ca 20+,inte mer än 25 och har en massa brickor och mat framför sig när nu en av tjejerna som jobbar där går fram för att prata med en av mina kompisar säger hon till oss att inte lämna mat efter oss då killen äter allas rester.

Jag fick ont i hjärtat och det kom av sig självt,ögonen fylldes av tårar och jag kunde inte äta den andra cheese burgaren för jag visste att jag ätit hela dagen och var mätt men han sätt där och åt som aldrig förr så jag gick fram och gav han min burgare och han log och sa tack.Senare köpte min kompis honom en meny och han åt upp även den,då säger en av personalen "Vi kunde bjudit honom",varför i helvete gjorde inte dem det?Han satt där i flera timmar sa dem ju de kunde gett honom en meny,de förlorar inte mer än 60:- på det om de ger honom en stor meny.Tacka Gud för det du har och för det dina föräldrar ger dig.Jag har fortfarande ont i hjärtat.