Jag vet inte vad det är med mig,men idag har jag haft en så jävla deppig dag. Jag kände på mig att det skulle bli det,för jag var så seg på jobbet (även om jag var klar 1.5h före),kände mig hängig och trött och bara ville sätta mig på en stol i deras matsal och börja storlipa för det var inte min dag idag.

Ibland får man sånna här dagar,då man bara tänker och tänker.Hur ska man klara sig ur det här? För precis när man känner känslan släpper mig och jag känner mig sådär fri och avlsappnad och helt tom kryper den sakta fram igen,bilder dyker upp genom hela huvudet och hela månaden spelar sig om och om igen, skratten,leeandet,ögonen,håret verkligen allt. Och ibland vill jag har kvar minnena inom mig men för fan ibland blir det bara så jobbigt att man vill slita sönder hela sig.

Har ni tänkt på att när man gör ngt dåligt så kommer det alltid ngt dåligt som händer dig själv,like a payback.Detta kanske är min payback,för jag var så självvisk under en tid,tänkte på bara mig själv och mina känslor hur jag lättast skulle komma över en annan och tog någon bara för inte vara ensam, jag har verkligen känt på de där "payback is a bitch", i'm sorry för allt men snälla kan du släppa mig,låt mig vara fri.

Mamma gjorde det hela lite bättre,satt där i soffan med henne och kikade på TV och pussa på henne som bara den,min lilla mamma <3 Sen kom Helen och vi stängde in oss på mitt rum och återigen kom känslan krypandes igen och nu försvinner den inte, idag är det hans tur igen. Har ni känt såhär,hur fan kom ni över det?